Till umu.se

Pågående avhandlingsarbeten

Här kan du se en presentation av våra pågående avhandlingsarbeten.

Pedagogiskt arbete

Åsa Burman Björk - Unga, nätet och mobbning

Studien kommer att genomföras i samtal med ungdomar i en svensk skolmiljö. Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv fördjupa kunskapen om den komplexitet som mobbning på nätet innebär samt att öka förståelsen för hur unga använder internet som en arena för mobbning och annan kränkande behandling. Studien avser vidare att identifiera och analysera vilka olika strategier ungdomar använder för att hantera mobbningsproblematik som kan relateras till internet.

Leif Marklund - Mobil teknik i förskola och förskoleklass

Marklund kommer i sitt forskningsprojekt att fokusera på den ökade implementeringen av mobil teknik, i form av läsplattor, inom förskola/förskoleklass. Projektet syftar i huvudsak till att undersöka i vilken utsträckning detta kommer att fungera som en språngbräda för digitalt spelbaserat lärande in i förskolans pedagogiska verksamhet. Förskollärarstudenter och förskollärares kunskap om, erfarenheter och inställning till digital spelbaserad undervisning med mobil teknik kommer att undersökas. Den övergripande forskningsfrågan lyder: Vilken inställning, kunskap och vilka erfarenheter finns bland förskollärarstudenter och förskollärare när det gäller digitalt spelbaserat lärande och undervisning med mobil teknik, och hur påverkas pedagogiska verksamheten av att teknik som möjliggör digitalt spelande nu finns i förskolor och förskoleklass?

Tobias Forsell - Omfattande problematisk frånvaro i grundskolan

Merparten av alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och denna rätt följs av skolplikt. Skolplikten börjar när barnet fyllt sju år och avslutas vanligtvis efter det nionde skolåret. Den obligatoriska skolformen grundskola innefattas av skolplikten och eleverna ska delta i den utbildning som ordnas. Omfattande problematisk frånvaro har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren av Skolverket, Landsting, Kommuner och media i Sverige. Elever med omfattande problematisk frånvaro benämns ofta som hemmasittare. Att många elever idag lämnar grundskolan utan fullständiga avgångsbetyg har påtagliga konsekvenser för individen såväl som för samhället. Svensk forskning med fokus på problematisk frånvaro och hemmasittare är begränsad.
Avhandlingen syftar till att ge ökade kunskaper om omfattande problematisk frånvaro i grundskolan och faktorer som bidrar till att främja elevens närvaro genom att fånga viktiga aktörers beskrivningar och förståelser av elevfrånvaro och närvaro i skolan. Särskilt avses följande forskningsfrågor besvaras:

  • Hur förstår vårdnadshavare, elever och elevhälsopersonal omfattande problematisk skolfrånvaro och vilka faktorer beskriver de som centrala för uppkomsten av denna?
  • Vilka faktorer beskrivs av vårdnadshavare, elever och elevhälsopersonal som centrala i processen att vända den omfattande problematiska frånvaron till ökad närvaro och deltagande i den verksamhet som anordnas i skolan.
  • Vilka är de främsta hindren i processen att vända den omfattande problematiska frånvaron till ökad närvaro och deltagande i den verksamhet som anordnas i skolan enligt vårdnadshavare, elever och elevhälsopersonal?
  • I vilken mån överensstämmer eller skiljer sig de olika aktörernas beskrivningar och förståelse av problematisk och omfattande problematisk frånvaro respektive närvarofrämjande faktorer? Om betydande skillnader konstateras: hur kan dessa förstås, minskas och/eller utnyttjas för att utveckla arbetet med att förebygga problematisk frånvaro och hantera omfattande problematisk frånvaro?

Farhana Borg [HDa *] - Creating a sustainable future: Early childhood education for sustainability
* I samarbete med Högskolan Dalarna

Despite international declarations and high-level commitments to sustainable development, relatively little has been done to integrate education for sustainability (EfS) for young children in preschools. To promote this, the Swedish National Agency for Education awards schools, where EfS is an active part of their pedagogical work, a "Diploma of excellence in sustainable development (DESD)". How-ever, no studies have been conducted to compare their outcomes with those of traditional preschools. The overall aim of Borg's doctoral project Creating a sustainable future: Early childhood education for sustainability is to develop new knowledge about pedagogical practices for EfS in preschools. The objectives of her research are: 1) to explore and compare preschool teachers' and preschoolers' understanding, views and practices about sustainable development in both traditional preschools and preschool awarded DESD, and 2) to investigate what kind of knowledge and skills preschool teachers need to practice EfS in preschools. She will apply both quantitative and qualitative research methods

Elin Eriksson [HDa *] - Förskolebarns utforskande och lärande i naturvetenskap/teknik
* I samarbete med Högskolan Dalarna

Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i det naturvetenskapliga/tekniska materialet NTA, försöka förstå hur förskolebarn utforskar och lär naturvetenskap/teknik. Ett syfte är även att under-söka vilka intentioner som finns med användandet av NTA-materialets när det gäller förskolebarnens lärande samt diskutera eventuella motsättningar mellan barnens eget utforskande och de intention-er/förväntningar som finns knutna till materialet.

Nadia Lebedeva [HDa *] - Playing activities and their role(s) in constructing/reconstructing children’s identities in early childhood education
* I samarbete med Högskolan Dalarna

Specific aim of the project is to investigate how and to which extend playing activities contribute to the children's identity construction in early childhood education with an example of migrant children to whom cultural and social settings become a variable: first a child experienced one model of inter-action while playing, then being a carrier of a certain model the child faces new socio-cultural set-tings for the play. Intending to investigate children's identity through the prism of play a project rep-resents a cross-disciplinary and cross-cultural research with the general purpose to accumulate the knowledge of pedagogical practice in Swedish preschool addressing the identity issue through play (European perspective) and to gain knowledge from a different (African) perspective in regards to children's identity and play.

Maria Norqvist - Fritidshemmet i den nya läroplanen

Det är fritidshem som är fokus i mitt forskningsprojekt. Ett motiv till projektet är att fritidshem är en stor verksamhet som är obetydligt belyst i tidigare forskning. Det finns mer än 450 000 barn inskrivna i fritidshem i Sverige. Dessutom har läroplanen reviderats och utökats med bland annat ett kapitel där begreppet undervisning tydliggörs i relation till fritidshemmets verksamhet. Begreppet undervisning i fritidshemmet har i tillägget till läroplanen getts en vidare betydelse, där omsorg, utveckling och lärande ska utgöra en helhet. Verksamhetens centrala innehåll beskrivs också i detta nya avsnitt. Det är relevant att undersöka vad en sådan central förändring leder till i fritidshemmets praktik. 

Avhandlingsprojektets syfte är att analysera formulering och tolkning av de nya delar av läroplanen som rör fritidshemmens verksamhet, samt hur personalen erfar att begreppet undervisning realiseras i praktiken. Det empiriska materialet består av olika delar, som allmänna handlingar från Skolverket och intervjuer med tjänstemän, rektorer och fritidspedagoger/lärare i fritidshem. 

Beteendevetenskapliga mätningar

Anna Lind Pantzare - Dimensioner av validitet i icke standardiserade storskaliga bedömningar

De prov som är i fokus i mitt arbete är gymnasieskolans nationella prov i matematik. Jag avser att studera hur likvärdiga proven varit över tid, hur lika lärare bedömer elevernas lösningar, vad som påverkar likvärdigheten i bedömning och betygsättning samt hur olika hjälpmedel kan påverka de tolkningar är möjliga att göra utifrån elevernas resultat.
E-post: anna.lind.pantzare@umu.se

Jonathan Wedman - Det nya högskoleprovet

Avhandlingen kommer att beröra olika aspekter av högskoleprovet såsom det ser ut efter att ha förnyats hösten 2011. Inledningsvis kommer forskningen att handla om rapporteringen av delpoäng, något som kan vara lika önskvärt för provtagaren som det är problematiskt för dem som ger ut provet. Två av de frågor som tas upp är om rapportering av delpoäng till provtagaren överhuvudtaget bör ske och vad dessa skulle ha för betydelse för denne vad gäller studier inför framtida prov.
E-post: jonathan.wedman@umu.se 

Susanne Alger - Reliability in the Swedish driving license test

En förutsättning för en valid mätning är reliabilitet. Denna studie, baserad på data från förarprovet, är en fortsättning på tidigare studier av kvalitet i förarprövningen och kommer att inriktas på reliabilitet i tre olika provversioner av kunskapsprovet samt reliabilitet i körprovet.
E-post: susanne.alger@umu.se

Marcus Strömbäck Hjärne - Anpassade prov och ett rättvist urval

Betyg och test för antagning avser att säkerställa ett rättvist urval. Men frågan om vad som är rättvist och vad som inte rättvist är inte alltid enkelt att besvara. En tentativ definition av rättvisa i testsammanhang (fairness) kan göra gällande att tolkning och användning av provresultat ska vara lika giltiga för alla individer och grupper som inkluderas i testtagarpopulationen. För det svenska högskoleprovet innebär detta att provpoängen bör tolkas lika oavsett irrelevanta funktionshinder eller att användningen av testresultat bör resultera i ett rättvist urval som är oberoende av irrelevanta funktionshinder. Den största identifierade undergrupp med funktionshinder som erbjuds anpassningar av högskoleprovet är gruppen med diagnostiserad dyslexi. Förlängd skrivtid används som anpassning för denna grupp. Min forskning kommer att undersöka den gällande anpassningen och möjliga alternativa anpassningar eller modifieringar för testtagare med särskilda behov.
E-post: marcus.stromback.hjarne@umu.se

Sofie Holmquist - Personlig lämplighet i polisyrket

Urvalet till högre utbildning skall vara rättvist för den sökande, men också en effektiv rangordning för utbildningsanordnaren, som söker den som bäst kan tillgodogöra sig utbildningen. Många utbildningar ska också förbereda de sökande för yrkesroller av olika slag, vilket handlar om att möta de krav som det framtida yrket ställer för att personen ska göra ett gott arbete. På senare år har ambitionen att mäta personlig lämplighet redan i urvalet till dessa yrkesutbildningar blivit allt mer framträdande. Att fastställa vad denna lämplighet är, hur den kan identifieras, och hur utbildningen kan bidra till att förbereda de studerande inför den framtida yrkesrollen är därför viktigt. Det aktuella forskningsprojektet är riktat mot polisprofessionen; hur aspekter av personlig lämplighet beskrivs, kan identifieras och mätas men också i vilken mån utbildningen till yrket kan bidra för att stärka önskvärda egenskaper och förmågor.
E-post: sofie.holmquist@umu.se