Till umu.se

Pågående avhandlingsarbeten

Pedagogiskt arbete

Åsa Burman Björk - Unga, nätet och mobbning
Studien kommer att genomföras i samtal med ungdomar i en svensk skolmiljö. Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv fördjupa kunskapen om den komplexitet som mobbning på nätet innebär samt att öka förståelsen för hur unga använder internet som en arena för mobbning och annan kränkande behandling. Studien avser vidare att identifiera och analysera vilka olika strategier ungdomar använder för att hantera mobbningsproblematik som kan relateras till internet.

Leif Marklund - Mobil teknik i förskola och förskoleklass
Marklund kommer i sitt forskningsprojekt att fokusera på den ökade implementeringen av mobil teknik, i form av läsplattor, inom förskola/förskoleklass. Projektet syftar i huvudsak till att undersöka i vilken utsträckning detta kommer att fungera som en språngbräda för digitalt spelbaserat lärande in i förskolans pedagogiska verksamhet. Förskollärarstudenter och förskollärares kunskap om, erfarenheter och inställning till digital spelbaserad undervisning med mobil teknik kommer att undersökas. Den övergripande forskningsfrågan lyder: Vilken inställning, kunskap och vilka erfarenheter finns bland förskollärarstudenter och förskollärare när det gäller digitalt spelbaserat lärande och undervisning med mobil teknik, och hur påverkas pedagogiska verksamheten av att teknik som möjliggör digitalt spelande nu finns i förskolor och förskoleklass?

Tobias Forsell - Omfattande problematisk frånvaro i grundskolan
Merparten av alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och denna rätt följs av skolplikt. Skolplikten börjar när barnet fyllt sju år och avslutas vanligtvis efter det nionde skolåret. Den obligatoriska skolformen grundskola innefattas av skolplikten och eleverna ska delta i den utbildning som ordnas. Omfattande problematisk frånvaro har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren av Skolverket, Landsting, Kommuner och media i Sverige. Elever med omfattande problematisk frånvaro benämns ofta som hemmasittare. Att många elever idag lämnar grundskolan utan fullständiga avgångsbetyg har påtagliga konsekvenser för individen såväl som för samhället. Svensk forskning med fokus på problematisk frånvaro och hemmasittare är begränsad.
Avhandlingen syftar till att ge ökade kunskaper om omfattande problematisk frånvaro i grundskolan och faktorer som bidrar till att främja elevens närvaro genom att fånga viktiga aktörers beskrivningar och förståelser av elevfrånvaro och närvaro i skolan. Särskilt avses följande forskningsfrågor besvaras:

  • Hur förstår vårdnadshavare, elever och elevhälsopersonal omfattande problematisk skolfrånvaro och vilka faktorer beskriver de som centrala för uppkomsten av denna?
  • Vilka faktorer beskrivs av vårdnadshavare, elever och elevhälsopersonal som centrala i processen att vända den omfattande problematiska frånvaron till ökad närvaro och deltagande i den verksamhet som anordnas i skolan.
  • Vilka är de främsta hindren i processen att vända den omfattande problematiska frånvaron till ökad närvaro och deltagande i den verksamhet som anordnas i skolan enligt vårdnadshavare, elever och elevhälsopersonal?
  • I vilken mån överensstämmer eller skiljer sig de olika aktörernas beskrivningar och förståelse av problematisk och omfattande problematisk frånvaro respektive närvarofrämjande faktorer? Om betydande skillnader konstateras: hur kan dessa förstås, minskas och/eller utnyttjas för att utveckla arbetet med att förebygga problematisk frånvaro och hantera omfattande problematisk frånvaro?

Elin Eriksson [HDa *] - Förskolebarns utforskande och lärande i naturvetenskap/teknik
* I samarbete med Högskolan Dalarna
Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i det naturvetenskapliga/tekniska materialet NTA, försöka förstå hur förskolebarn utforskar och lär naturvetenskap/teknik. Ett syfte är även att under-söka vilka intentioner som finns med användandet av NTA-materialets när det gäller förskolebarnens lärande samt diskutera eventuella motsättningar mellan barnens eget utforskande och de intention-er/förväntningar som finns knutna till materialet.

Nadia Lebedeva [HDa *] - Playing activities and their role(s) in constructing/reconstructing children’s identities in early childhood education
* I samarbete med Högskolan Dalarna
Specific aim of the project is to investigate how and to which extend playing activities contribute to the children's identity construction in early childhood education with an example of migrant children to whom cultural and social settings become a variable: first a child experienced one model of inter-action while playing, then being a carrier of a certain model the child faces new socio-cultural set-tings for the play. Intending to investigate children's identity through the prism of play a project rep-resents a cross-disciplinary and cross-cultural research with the general purpose to accumulate the knowledge of pedagogical practice in Swedish preschool addressing the identity issue through play (European perspective) and to gain knowledge from a different (African) perspective in regards to children's identity and play.

Maria Norqvist - Fritidshemmet i den nya läroplanen
Det är fritidshem som är fokus i mitt forskningsprojekt. Ett motiv till projektet är att fritidshem är en stor verksamhet som är obetydligt belyst i tidigare forskning. Det finns mer än 450 000 barn inskrivna i fritidshem i Sverige. Dessutom har läroplanen reviderats och utökats med bland annat ett kapitel där begreppet undervisning tydliggörs i relation till fritidshemmets verksamhet. Begreppet undervisning i fritidshemmet har i tillägget till läroplanen getts en vidare betydelse, där omsorg, utveckling och lärande ska utgöra en helhet. Verksamhetens centrala innehåll beskrivs också i detta nya avsnitt. Det är relevant att undersöka vad en sådan central förändring leder till i fritidshemmets praktik.
Avhandlingsprojektets syfte är att analysera formulering och tolkning av de nya delar av läroplanen som rör fritidshemmens verksamhet, samt hur personalen erfar att begreppet undervisning realiseras i praktiken. Det empiriska materialet består av olika delar, som allmänna handlingar från Skolverket och intervjuer med tjänstemän, rektorer och fritidspedagoger/lärare i fritidshem.