Till umu.se

Per-Åke Rosvall

Kontaktinformation

vCard vcard

Befattning:

Universitetslektor

personbild

Verksam vid:

Tillämpad utbildningsvetenskap

Avdelning:

Plan 4

Adress:

Umeå universitet , SE-90187 Umeå , Sverige

Besöksadress:

Naturvetarhuset plan 4, huskropp NB, Johan Bures väg 16

Tel:

+46 90 786 56 00

E-postadress:

per-ake.rosvall@umu.seE-post 2

per-ake.rosvall@edusci.umu.seE-post 1

Lync:

Ta kontakt via Lync

Webbsida:

http://www.edusci.umu.se/om-institutionen/personal/per-ake-rosvall Webbsida

Per-Åke Rosvall

Pågående projekt:

Kritiskt tänkande i yrkesämnesundervisning?

Projektledare: Per-Åke Rosvall Finansiär: Vetenskapsrådet Projekttid: 2016-2020 Övriga deltagare: Mattias Nylund (GU), Kristina Ledman (UMU), Maria Rönnlund (UMU)

Forskning om medborgarskapande och demokratifostran i skolan har främst studerat utbildning i allmänorienterade ämnen som samhällskunskap och svenska. Kunskap om medborgarskapande processer i andra ämnen är därmed relativt liten. Detta gäller också gymnasieskolans yrkesprogram. I och med den omstrukturering av yrkesprogrammens innehåll som skedde med gymnasiereformen 2011, som bland annat innebar en reducering av de allmänteoretiska ämnesposterna, har möjligheterna för medborgarskapande undervisning i större utsträckning förlagts till yrkesämnena. Projektet avser därför att studera hur det ser ut i dessa ämnen i den pedagogiska praktiken avseende skolans potentiellt medborgerliga funktioner. Projektets mål är att förstå hur unga människor fostras till medborgare och uppmuntras till kritisk tänkande på gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är att ge kunskaper om (i) förekomst av och innehåll i medborgarskapande processer i gymnasieskolans yrkesprogram (ii) vilka aktörer som är involverade i dessa aktiviteter (till exempel elever, lärare, skola och praktikplatser, var för sig eller i samverkan), (iii) hur unga mottar och värderar dessa, samt (iv) i vilken mån och varför aspekterna (i) - (iii) varierar mellan program och skolkontext. Fokus läggs på yrkesämnena, eftersom kunskapsluckorna är störst här.

Integration av nyanlända i glesbygd genom Komvux, SFI och högskoleutbildning via kommuners lokala Lärcentra

Projektledare: Per-Åke Rosvall Finansiär: Familjen Kamprads stiftelse. Projekttid: 2018-2020. Övriga deltagare: Sara Carlbaum (UMU), Maria Rönnlund (UMU).

Immigrationsmönstren har på senare tid förändrats från att nyanlända främst etablerade sig i förorter till större städer till att idag spridas över hela landet, det vill säga också glesbygd. Möjligheter till integrering av nyanlända via utbildning vid universitet eller högskola är störst i större städer. För nyanlända i glesbygd är möjligheterna färre men vissa möjligheter ges via kommunernas lokala Lärcentrum. Föreliggande projekt kommer att studera nyanlända i åldersgruppen 20-45 år och deras behov vid och erfarenheter av utbildning vid Lärcentrum i några av dessa kommuner. Undervisningen kommer att observeras, därefter kommer intervjuer genomföras med de nyanlända, ansvariga vid kommunernas Lärcentrum och de som står för undervisningen vid undervisande universitet. Företrädare för den lokala arbetsmarknaden kommer också intervjuas för att få en holistisk bild av nyanländas möjlighet till integrering genom utbildning. Projektet kommer kunna bidra med kunskap som kan underlätta eller undanröja sådant som hindrar eller försvårar integrering av nyanlända i glesbygd i kontakten med utbildning och vid etablering på den lokala arbetsmarknaden. Denna kunskap är viktig då glesbygdskommuner uttrycker ett stort behov av utbildad arbetskraft inom utbildning, vård och kommunal förvaltning. För att få input från avnämarna och öka möjligheterna till kunskapsspridning genomförs projektet i samarbete med Akademi Norr som står för samverkan mellan 13 kommuners Lärcentrum i Norrland.

Rural youth. Education, place and participation

Projektledare: Elisabet Öhrn (GU) Finansiär: Vetenskapsrådet Projekttid: 2014-2018. Övriga deltagare: Monica Johansson (GU), Dennis Beach (GU), Maria Rönnlund (UMU), Per-Åke Rosvall (UMU)

The project takes its starting point in the current dominance of urban studies in contemporary educational research and addresses the need for more knowledge about young people in rural contexts. This need is emphasized by research indicating that rural youth are, contrary to what is often assumed, experiencing rather severe problems with social exclusion. For instance, research shows that it is mainly young people from outside metropolitan regions who express a lack of involvement in Swedish society and a lack of confidence in the government and in parliament. The project will therefore aim to develop an understanding of youth and their agency in different contexts by focusing especially on rural schools. It asks what it is that distinguishes and unites young people´s social inclusion and participation in rural and urban schools and how schools in different places address their opportunities to work with social inclusion. The empirical study will include a total of six rural secondary schools and two urban ones. One class will be selected for ethnographic fieldwork from each school. Observations of teaching content and interactions, and interviews with young people will be the main data sources.

Skolsköterskors möte med ungdomar (14-20 år) som riskerar att inte delta i sin utbildning på grund av psykosomatisk smärta

Projektledare: Stefan Nilsson (GU) Finansiär: GPCC. Projekttid: 2015-2017, förlängt 2018. Övriga deltagare: Forskarteam GU och Per-Åke Rosvall (UMU).

Det övergripande syftet med föreliggande projekt är att studera skolsköterskans arbete att stödja ungdomar som riskerar att inte delta i sin utbildning på grund av psykosomatisk smärta samt utifrån detta utforma och utvärdera personcentrerade samtal som ett verktyg för att identifiera och stödja individer som riskerar att inte genomföra sin utbildning.
Resultaten från det här projektet kommer ha stor betydelse när det gäller att tidigt upptäcka skadlig negativ stress och hur motverka denna med stresshantering. Genom att projektet förväntas ge kunskap om faktorer som kan befrämja ungdomars hälsa och välbefinnande kan resultaten i framtiden användas som underlag för utformningen av nya riktlinjer och vårdprocesser inom skolan. Projektet vill främja rättvisa och delaktighet i utbildning, yrkesutbildning och ungdom, för att möjliggöra kvalitetsutbildning för alla samt förhindra avhopp och främja deltagande av missgynnade grupper i samhället.

Nätverk

Nordic Centre of Excellence (NCoE) Justice through education in the Nordic Countries (JustEd) Ledare. Gunilla Holm, Helsingfors universitet http://www.justed.org/

Karriärutveckling och vägledning (KAV) ledare: Lisbeth Lundahl (UMU) http://kav-net.se/

Vocational education, transitions, marginalisation and social justice in the Nordic countries (Cross-cut) ledare: Per-Åke Rosvall (UMU), Mattias Nylund (GU) http://www.justed.org/vocational-education-all-the-nordic-countries-share-common-problems/

Avslutade projekt:

Pilotprojekt med SPSM (2013-2014)

Ett gemensamt projekt med medarbetare från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och forskare från RCIW (Research and Capability in Inclusion and Welfare). Pilotprojektet utgjorde ett första steg för att skapa grunden för en hållbar samverkan som mynnade ut i ett arbete gemensam kunskapsbildning om inkludering. Det långsiktiga målet för samarbetet är att höja beredskapen och förmågan att möta alla elever, på huvudmanna-/skol och pedagognivå. Denna kunskapsbildning är vad som internationellt benämns som ”capacity building”.

Samverkan mellan habilitering, skola och föräldrar (2013-2014)

Undersökningens syfte var att studera den specialpedagogiska yrkesgruppens vid en habilitering och dess samverkan med förskola/skola och föräldrar samt synliggöra specialistområdet och specialpedagogens uppdrag vid Habiliteringen.

Avhandlingsarbetet (2007-2012)

”…det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”: En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan. (2012). Inflytandet i [skol-]klasserna påverkas av kön och social bakgrund. Det samhällsvetenskapliga programmet rekryterar främst elever med medelklassbakgrund och fördelningen mellan flickor och pojkar är ganska jämn. Fordonsprogrammet rekryterar främst pojkar med arbetarbakgrund. Undervisningens innehåll anpassas efter eleverna, vilket får konsekvenser för eventuella möjligheter för framtida inflytande. Undervisningens innehåll i fordonsklassen tenderar att bli förenklat, personligt och kontextberoende. I samhällsvetarklassen är innehållet mer avancerat, generellt och kontextoberoende, kunskaper som vid argumentation för inflytande värderas högre.
Till skillnad mot tidigare forskning fann jag ett intresse bland fordonspojkarna att studera svenska, engelska och matematik. Eleverna argumenterade för att dessa ämnen var nödvändiga för framtida anställning. De menade att fordonsindustrin och fordonsverkstäder idag efterfrågar dessa kunskaper. Eleverna gav själva exempel på vad som gjorde att de inte nådde den nivå de själva ville. Bland annat uppfattades det som lätt för högljudda elever att förhandla bort lärarledd tid. Flera uttryckte att de inte ville gå till stödundervisningen då den förlagts i en byggnad långt bort tillsammans med elever som de tyckte pekade ut dem som ”dumma”. Några tyckte dessutom att det inte stämde överens med deras syn på maskulinitet att man sökte hjälp för att få stöd i undervisningen.
Studiens resultat verkar med andra ord tala mot att man, som i den senaste gymnasiereformen, minskar de obligatoriska kurserna i svenska, engelska och matematik. Det ger kanske också en förklaring till att färre elever söker sig till yrkesprogrammen efter reformen. I tidigare forskning som studerat arbetarmaskulinitet har pojkarna oftast porträtterats som motståndare till utbildning och till skolan i allmänhet. Denna studie visar istället på ett intresse för studier i svenska, engelska och matematik.

Publikationer

Författare

Titel

År sorteringsordning

Fulltext

Hjelmér, Carina
Rosvall, Per-Åke

Does social justice count?: 'Lived democracy' in mathematics classes in diverse Swedish upper secondary programmes
Journal of Curriculum Studies, 49(2): 216-234

2017

-

Ledman, Kristina
Rosvall, Per-Åke
Nylund, Mattias

Gendered distribution of ‘knowledge required for empowerment’ in Swedish vocational education curricula?
Journal of Vocational Education and Training

2017

-

Rosvall, Per-Åke
Rönnlund, Maria
Johansson, Monica

Where to go and what to do? Young people's arguments about career choices in Swedish rural contexts in relation to social, economic and cultural resources

2017

-

Lappalainen, Sirpa
Nylund, Mattias
Rosvall, Per-Åke

Imagining society through educational equality? An analysis on Finnish and Swedish Curricula 1970- 2010

2017

-

Eiríksdóttir, Elsa
Rosvall, Per-Åke

Teacher characterization of VET students: Paradoxes and consequences

2017

-

Nilsson, Stefan
Rosvall, Per-Åke
Jonsson, Annikki

Adolescent-Centered Pain Management in School When Adolescents Have Chronic Pain: A Qualitative Study
Global Journal of Health Science, 9(4): 8-19

2017

Hämta

Rosvall, Per-Åke
Sundelin, Åsa

Career trajectories of youth without complete compulsory exam and provision of guidance: Adolscents ambitions and local support in different regions

2017

-

Rosvall, Per-Åke

Elevers erfarenheter, inflytande och bedömning

2017

-

Nylund, Mattias
Rosvall, Per-Åke
Ledman, Kristina

The vocational–academic divide in neoliberal upper secondary curricula: the Swedish case
Journal of education policy, 32(6): 788-808

2017

-

Rosvall, Per-Åke

Understanding career development amongst immigrant youth in a rural place
Intercultural Education

2017

-