Till umu.se

Provkonstruktion

Att framställa ett prov av den betydelse som högskoleprovet har innebär ett omfattande arbete. För närvarande är 14 personer anställda, på hel- eller deltid, inom högskoleprovsverksamheten i Umeå.

Vilka framställer och hur framställs ett högskoleprov

Den vetenskapliga ledningen för provet åvilar den vetenskapliga ledaren medan ansvaret för övrig verksamhet åvilar projektledaren. Ansvaret för de olika delproven är fördelat på ett antal provutvecklare. Vidare finns en intendent, som ansvarar för den praktiska samordningen, samt två administratörer som svarar för utskrifter av prov, resultatbesked, rapporter osv. Dessutom finns en systemchef och en systemerare som svarar för samtliga resultat och resultatbearbetningar. Slutligen finns forskare som arbetar med uppföljning och forskning i anslutning till provverksamheten.

Framställningen av ett reguljärt högskoleprov

Framställningen av ett reguljärt högskoleprov tar upp till två år, från det att det första uppgiftsförslaget läggs fram till dess att provet går i tryck. Till varje provtillfälle konstrueras ett helt nytt prov. Varje uppgift prövas ut minst en gång på cirka 2 000 reguljära provdeltagare innan den får ingå i en slutlig provversion. Dessutom granskas varje uppgift av ett antal ämnes- och språkexperter både före och efter utprövning. Syftet med utprövningarna är att få kunskap om hur uppgifterna fungerar och deras ungefärliga svårighetsgrad. Efter utprövning sker såväl statistiska som logiska analyser. De ligger till grund för revideringar t.ex. av svarsförslag som framstått som så orimliga att ingen har valt dem, eller av svarsförslag som förefallit alltför rimliga trots att de är avsedda att vara felaktiga. Utprövningarna är dessutom en förutsättning för att de versioner av provet som ges vid olika provtillfällen ska vara parallella, dvs. likvärdiga vad gäller innehåll och svårighetsgrad. Kravet på parallellitet motiveras av att de som söker till högskolan en viss termin ska konkurrera på lika villkor, trots att de presterat sina provresultat vid olika tillfällen. För att ytterligare säkerställa kravet på parallellitet sker en normering av provpoängen.

Sammansättningen av ett reguljärt högskoleprov

Sammansättningen av såväl den reguljära provversionen som utprövningsversionerna sker efter vissa kriterier vad gäller t.ex. variation mellan och spridning på uppgiftstyper, lösningsstrategier och ämnesområden. När den reguljära provversionen sammanställs tar man även hänsyn till bl.a. svårighetsgrad samt var och när uppgifterna prövats ut. Provutvecklare undviker att ta med mer än fyra uppgifter från ett och samma utprövningshäfte. Syftet är att minimera risken att personer som upprepar provet känner igen uppgifter som utprövats vid ett tidigare tillfälle. Som redan nämnts granskas uppgifterna både före och efter utprövning. Cirka ett år före varje provtillfälle granskas ett förslag till reguljärt prov av experter på ämnesinnehåll, språk och testteori. Varje uppgift som ingår i en slutgiltig provversion har granskats och godkänts av ett tiotal personer


Sidansvarig: Sebastian Bardt

Utskriftsversion

Kontaktinformation

Projektledare/
Vetenskaplig ledare
Per- Erik Lyrén
per-erik.lyren@umu.se