Till umu.se

Efter provet

Rättning, normering och resultat

Rättning

Efter provet skickas svarsblanketterna till Umeå för rättning. Rättningen sker med hjälp av datorer och följer noga utarbetade rutiner som garanterar att säkerheten blir maximal.
Markeringarna på svarsblanketten registreras av en optisk läsare. Läsaren är tekniskt mycket avancerad. Den kan bland annat med stor säkerhet skilja mörka markeringar från ljusa. Om du till exempel suddat bort en gjord markering men inte lyckats utplåna den helt, och sedan markerat ett annat svarsförslag på samma uppgift, urskiljer läsaren utan svårighet att den suddade rutan är ljusare än den andra. Den mörkare markeringen registreras som ditt svar. Om det på samma uppgift finns två markeringar som är nästan lika mörka granskas dessa manuellt.
För varje rätt svar får du en råpoäng. Felaktiga eller utelämnade svar ger noll poäng. Du får alltså inget poängavdrag om du svarat fel.

Normering av det nya provet

Normering av högskoleprovet görs för att det – oberoende av provtillfälle och oberoende av andra provdeltagare - ska var lika lätt eller svårt att få en viss normerad poäng vid olika provtillfällen.

Den normerade poängen är inte absolut, utan en ny normering genomförs efter varje nytt prov. Detta görs dock inte för att den normerade poängen ska vara beroende av hur de andra provdeltagarna svarar, så poängen är inte relativ i den meningen. Syftet med normeringen är i stället att det alltid - oberoende av provtillfälle (och oberoende av de andra provdeltagarnas resultat) - ska vara lika lätt eller lika svårt att få en viss normerad poäng. Varje prov är helt nytt och även om utprövningsresultat finns från tidigare provdeltagare, kan vi inte vara helt säkra på att svårighetsnivån är exakt densamma som på tidigare prov.

Själva normeringen genomförs på följande sätt:
Först jämförs medelvärde, spridning och fördelning av resultatet på det prov som ska normeras med motsvarande värden för de senaste tio proven. Därefter jämförs provdeltagarnas fördelning avseende kön, ålder och utbildning med motsvarande fördelningar på de senaste tio proven. Slutligen jämförs resultaten på varje delprov med motsvarande utprövningsvärden. Eftersom sammansättningen på provdeltagargruppen inte får påverka möjligheten för ett visst normerat resultat studeras även utfallet för två referensgrupper. Referenspopulation I väljs ut genom stratifierat urval så att fördelningen av kön, ålder och utbildning alltid är densamma. Referenspopulation II utgörs av de provdeltagare som vid provtillfället är 18-20 år  (vid höstprov) eller 19-21 år (vid vårprov) och går tredje årskursen i gymnasieskolan. Normeringen görs sedan genom att resultatfördelningarna sammanjämkas. D.v.s. man söker finna de normeringsgränser som bäst fördelar provdeltagarnas resultat (i samtliga grupper) på olika normerade poäng så att överensstämmelsen med tidigare resultat för respektive grupp blir så bra som möjligt.

Det  genomförs två normeringar, en för den verbala delen och en för den kvantitativa delen.
Medelvärdet av dessa två normeringar utgör den slutliga poäng som används vid antagningen. Detta medelvärde avrundades till en decimal vid provtillfällena hösten 2011 och våren 2012, men från och med provet hösten 2012 så görs inte denna avrundning. Därför rapporteras högskoleprovsresultatet numera på en skala mellan 0.00 och 2.00. Den ursprungliga avsikten, alltså inför att det nya provet lanserades hösten 2011, var också att resultaten skulle rapporteras med två decimaler och inte avrundas. Det uppstod emellertid problem med antagningssystemet, vilket gjorde att det inte kunde hantera den nya poängskalan. Detta problem är nu åtgärdat och därför kan resultaten från och med höstprovet 2012 rapporteras på det sätt som var ursprungligen avsett. Provresultat från hösten 2011 och våren 2012 kommer inte att ändras i efterhand. En del provtagare har hört av sig och menar att detta blir orättvist då exempelvis ett resultat på 1.45 blir mer värt från tidigare prov än från det senaste provet. Det finns dock inga möjligheter att hantera detta på något annat sätt, exempelvis genom att införa fler kvotgrupper eller att ändra ett redan giltigt resultat.

Resultatbesked

Ungefär fyra veckor efter provtillfället publiceras normeringstabellen och resultatet kan hämtas på studera.nu/resultatbesked

I resultatbeskedet anges både antalet rätta svar, delprovspoäng och den normerade poängen.
Högskoleprovsresultat från hösten 1991 eller senare är giltiga i fem år. Om du till exempel deltog i provet som gavs hösten 2010 kan du använda resultatet för att söka till högskoleutbildning som börjar senast våren 2016. Du får genomföra provet så många gånger du vill, och det finns inget som hindrar att du har flera giltiga provresultat samtidigt. Har du det får du använda det bästa resultatet i din ansökan, även om detta resultat inte är det nyaste.


Sidansvarig: Christina Jonsson
2012-11-13

Utskriftsversion

Kontaktinformation

Projektledare
Gunilla Ögrene-post

Vetenskaplig ledare
Per- Erik Lyrén
e-post Per-Erik Lyrén