Publikationer Förarkompentens

Publikationer

Alger, S., Henriksson, W., & Wänglund, A. (2010). Sammanhållet prov. Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov (BVM rapport No. 41). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Alger, S., Henriksson, W., & Sundström, A. (2009a). Likvärdigheten i körprovet. En studie av samstämmighet i bedömningen (BVM rapport nr 39). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Alger, S., Henriksson, W., & Sundström, A. (2009b). Utveckling och utvärdering av instrument inför en studie av likvärdigheten i körprovet (BVM rapport No. 33). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Alger, S., Henriksson, W., Sundström, A., & Wiberg, M. (2008). Studie av tillförlitlighet och användbarhet hos data om det praktiska förarprovet (Arbetsrapport nr 23). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Alger, S., Sundström, A., & Henriksson, W. (2008). Har aspirantens och förarprövarens könstillhörighet betydelse för körprovsresultatet? (Arbetsrapport nr 28). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Henriksson, W., Sundström, A., & Wiberg, M. (2004). The Swedish driving-license test: A summary of studies from the department of educational measurement, Umeå University (EM No. 45). Umeå: Department of Educational measurement.

Jonsson, H., Sundström, A., & Henriksson, W. (2003). Curriculum, Driver Education and Driver Testing. A comparative study of the driver education systems in some European countries (EM No. 44). Umeå University: Department of Educational Measurement.

Mynttinen, S., Sundström, A., Vissers, J., Koivukoski, M., Hakuli, K., & Keskinen, E. (2009). Self-assessed driver competence among novice drivers - a comparison of driving test candidate assessments and examiner assessments in a Dutch and Finnish sample. Journal of Safety Research, 40(4), 301-309.

Mynttinen, S., Sundström, A., Koivukoski, M., Hakuli, K., Keskinen, E., & Henriksson, W. (2009). Are novice drivers overconfident? A comparison of self-assessed and examiner-assessed driver competences in a Finnish and a Swedish sample. Transportation research part F: Traffic Psychology and Behaviour, 12(1), 120-130.

Stenlund, T. (2006a). Modell för beskrivning av kursplanen för den svenska förarutbildningen: En litteraturstudie. (BVM No. 18). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Stenlund, T. (2006b). Modellprövning: Empirisk prövning av teoretiska modeller för beskrivning av kursplan för förarutbildning (BVM No. 21). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Stenlund, T. (2007). Samstämmighet mellan mål och prov: En studie av det svenska förarutbildningssystemet (Under bearbetning). Umeå Universitet: Institiutionen för Beteendevetenskapliga Mätningar.

Stenlund, T., Henriksson, W., & Sundström, A. (2006). Jämförelse av innehåll i den gamla och den nya kursplanen för den svenska förarutbildningen (BVM No. 24). Umeå Universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Stenlund, T., Henriksson, W., Wahl, C., & Holmberg, B. (2007). Begreppet komplettering i ett examinationsperspektiv. Ett försök med det praktiska körkortsprovet. (BVM rapport No. 27). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Sundström, A. (2003). Den svenska förarprövningen. Sambandet mellan kunskapsprovet och körprovet, provens struktur samt körkortsutbildningens betydelse (PM No. 183). Umeå: Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå Universitet.

Sundström, A. (2004). Övningskörning privat och på trafikskola. En enkätstudie om körkortsutbildningens betydelse för provresultatet (PM No. 190). Umeå Universitet: Enheten för pedagogiska mätningar.

Sundström, A. (2006a). Beliefs about perceived competence - a literature review (Em No. 57). Umeå University: Department of Educational Measurement.

Sundström, A. (2006b). Utveckling av instrument för att mäta begreppet upplevd förarkompetens (BVM rapport No. 22). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Sundström, A. (2007). Utvärdering av instrument för upplevd teoretisk och praktisk kompetens. Ett försök med en ny förarprovsmodell. (BVM nr 26). Umeå Universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Sundström, A. (2008). Self-assessment of driving skill - A review from a measurement perspective. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 11(1), 1-9.

Sundström, A. (2008). Construct Validation and Psychometric Evaluation of the Self-Efficacy Scale for Driver Competence. European Journal of Psychological Assessment, 24(3), 198-206.

Sundström, A. (2009). Developing and validating self-report instruments. Assessing perceived driver competence (Academic Dissertations at the Department of Educational Measurement No. 5). Umeå University: Department of Educational Measurement.

Wiberg, M. (1999). Målrelaterade och normrelaterade prov - En teoretisk granskning av vilka statistiska tekniker som kan användas för att beskriva uppgifternas kvalitet och provens reliabilitet (PM No. 150). Umeå universitet: Enheten för pedagogiska mätningar.

Wiberg, M. (2002). Uppgiftsbank för körkortsprovets teoretiska prov. Relationen mellan utformningen, exponeringen och provtypen (PM No. 173). Umeå Universitet: Enheten för pedagogiska mätningar.

Wiberg, M. (2004a). Classical test theory vs. item response theory - an evaluation of the theory test in the Swedish driving license test (EM No. 50). Umeå University: Department of Educational Measurement.

Wiberg, M. (2004b). Klassisk och modern testteori: Analys av det teoretiska och det praktiska körkortsprovet (BVM No. 5). Umeå universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Wiberg, M. (2006). Gender differences in the Swedish driving-licence test. Journal of Safety Research, 37, 285-291.

Wiberg, M. (2007). Ny kursplan och nya former för examination. Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen (Preliminär rapport). Umeå Universitet: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

Wiberg, M., & Henriksson, W. (2000). Metoder för kravgränssättning. En teoretisk granskning samt diskussion av lämplig metod för ett målrelaterat certifieringsprov av typ körkortsprovets teoriprov (PM No. 165). Umeå universitet: Enheten för pedagogiska mätningar.

Wiberg, M., & Sundström, A. (2009). A comparison of two approaches to correction of restriction of range in correlation analysis. Practical Assessment Research & Evaluation, 14(6).

Wolming, S. (2000). Förarprövningens struktur och resultat. En studie av relationen mellan kunskapsprov och körprov samt utbildningsbakgrundens betydelse (PM No. 166): Umeå Universitet: Enheten för pedagogiska mätningar.

Wolming, S., & Wiberg, M. (2004). The Swedish driver licensure examination: exploration of a two-stage model. Journal of Safety Research, 35, 491-495.

Wänglund, A. (2010). Using the rating scale model to examine the psychometric properties of the Self-Efficacy Scale for Driver Competence. Accepted for publication in European Journal of Psychological Assessment.

Wänglund, A. (2010). The validity of self-reported driver competence. Relations between measures of perceived driver competence and actual driving skill. Accepted for publication in Transportation Research Part F: Traffic psychology and behavior.

Kontaktperson: Anna Sundström


Sidansvarig: Luis Cobian
2011-03-22

Utskriftsversion