Förarkompetens och trafiksäkerhet
Inom ramen för detta område bedrivs forsknings- och utvärderingsprojekt rörande kvalitet i mätningar av förarkompetens och trafiksäkerhet.
Studierna inom detta område inriktas dels på att utveckla självskattningsinstrument för att mäta exempelvis upplevd förarkompetens och förarbeteende samt instrument för att mäta allmänhetens kunskaper om trafiksäkerhet, samt att med olika metoder utvärdera kvaliteten, i termer av reliabilitet och validitet, i dessa mätningar. Vidare inriktas studier på att följa resultaten på körkortsprovet över tid, samt att utvärdera kvaliteten i förarprövningen. Gemensamt för alla projekt inom detta forskningsområde är de fokuserar på utvärdering av kvalitet i de mätningar som görs.
Pågående projekt
Förarutbildning och förarprov
Den svenska förarutbildningens övergripande syfte är att utbilda blivande förare så att de kan förväntas fungera på ett tillfredsställande sätt som fordonsförare i trafiken. Dagens förarutbildning innefattar en teoretisk och en praktisk utbildning och inom ramen för respektive del genomförs dels ett datoriserat kunskapsprov, dels ett praktiskt körprov. Proven genomförs för att erhålla indikationer på om eleven efter utbildningen har förvärvat den kompetens som erfordras. Vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap bedrivs forskning som syftar till att på olika sätt utvärdera kvaliteten i förarprövningen, samt att utveckla och utvärdera metoder för att mäta exempelvis bilförares och utryckningsförares upplevda förarkompetens.
Indikatorer på kvalitet i körprovet
Syftet med detta projekt är att identifiera indikatorer på körprovets kvalitet. Genom att analysera körprovsdata är tanken att identifiera centrala variabler och följa dessa över tid för att undersöka förändringar i körprovets kvalitet. Projektet kommer dels att resultera i beskrivningar av datas kvalitet och provtagarnas resultat på körprovet uppdelat per år (från 1998 och framåt), samt longitudinella beskrivningar av provtagarnas resultat på körprovet och indikatorer på datas kvalitet.
Nytt sammanhållet förarprov B
Den 1 september 2008 infördes en ny modell för förarprov för behörighet B - sammanhållet prov. I den nya provmodellen hålls kunskapsprovet och körprovet samman tydligare än tidigare. Syftet med detta projektet är att utvärdera införandet av sammanhållet prov. Projektet består av tre delprojekt. Delprojekt 1 och 2, som syftade till att undersöka skillnader i provresultat och upprepat provtagande i den gamla och nya provmodellen, genomfördes under 2010 (Alger, Henriksson,& Wänglund, 2010). Delprojekt 3 syftar till att undersöka körkortstagarnas uppfattning om kunskapsprovet och körprovet och deras syn på hur man bör förbereda sig inför proven före och efter införandet av den nya provmodellen. För att undersöka detta har en enkät utformats, varefter en undersökning genomförts med ett urval av 500 provtagare som genomfört kunskapsprovet före införandet av den nya provmodellen. Under 2011 kommer en motsvarande mätning att göras med ett stickprov som gjort förarprovet i den nya provmodellen. Provtagarna som gjort provet i den gamla och nya modellen kommer att jämföras med avseende på hur de förbereder sig till provet och vad de tycker om kunskapsprovet och körprovet.
Utvärdering av kunskapsprov för behörighet AM
Den 1 oktober 2009 infördes en ny körkortsbehörighet, AM, som är en körkortsbehörighet för moped klass I, s.k. EU-moped. I samband med detta infördes en kursplan för förarutbildning för denna behörighet, samt ett kunskapsprov som syftar till att mäta om målen i kursplanen är uppfyllda. Införandet av den nya kursplanen och kunskapsprovet aktualiserar ett behov att utvärdera innehållet och kvaliteten i kunskapsprovet. Syftet med projektet är att undersöka innehållsvaliditeten i kunskapsprovet genom att undersöka samstämmigheten mellan målen i kursplanen och uppgifterna i kunskapsprovet med hjälp av Blooms reviderade taxonomi som instrument, samt att utvärdera provets mätsäkerhet och uppgifternas kvalitet genom att undersöka dess psykometriska egenskaper.
Utvärdering av utryckningsförarutbildning
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap medverkar i ett projekt som syftar till att utvärdera effekterna av en utbildningsinsats för utryckningsförare. Studien har en kvasiexperimentell design där en grupp med ambulansförare i Umeå utgör försöksgrupp som medverkar i en utbildningsinsats och ambulansförare i Skellefteå utgör kontrollgrupp. Före utbildningsinsatsen genomförs en förmätning där försöksgruppen och kontrollgruppen besvarar två enkäter; en självskattning och en kollegial bedömning. Båda enkäterna innehåller frågor om förarbeteende och förarkompetens. Efter utbildningsinsatsen görs en eftermätning där grupperna besvarar dessa enkäter igen. Resultaten från för- och eftermätningen jämförs för att undersöka effekten av utbildningsinsatsen.
Mer information om projektet finner du på projekthemsidan http://www.utryckningskorning.se/
Allmänhetens kunskaper om trafiksäkerhet
Som ett led i Vägverkets trafiksäkerhetsarbete och analys av trafiksäkerhetsutvecklingen över tid är det önskvärt att kartlägga medborgarnas kunskaper om trafiksäkerhet, eftersom ingen information om kunskapsnivå finns i dagsläget, undantaget nyblivna körkortstagares kunskaper. Det är dock önskvärt att undersöka kunskapsläget för alla trafikantgrupper. På uppdrag av Vägverket genomförs därför detta projekt, där syftet är att utveckla ett instrument för att mäta trafikanters kunskaper om trafiksäkerhet.
Projektet omfattar i det första skedet formulering av en teoretisk modell som definierar syftet med mätningen, vad som ska mätas samt relationen mellan kunskaper och trafiksäkerhet. Denna modell, tillsammans med en mätmodell som beskriver hur instrumentet ska vara uppbyggt, utgör sedan utgångspunkt för frågekonstruktionen. Frågorna utvärderas genom expertgranskningar och utprövningar och revideras därefter. En första version av instrumentet prövas ut på en representativ grupp och data från denna utprövning ligger till grund för utvärdering av instrumentets kvalitet, i termer av reliabilitet och validitet.
Tanken är att instrumentet ska användas för att genomföra longitudinella kunskapsmätningar av aspekter relaterade till trafiksäkerhet för att studera kunskapsläget i olika trafikantgrupper över tid. Syftet med mätningarna är att utvärdera om det föreligger eventuella kunskapsbrister som kan vara relaterade till trafiksäkerhet. Identifikation av sådana brister kan exempelvis innebära att information och kampanjer kan riktas för att öka kunskaperna inom dessa områden, och således bidra till en förbättrad trafiksäkerhet.
Kontaktperson: Anna Sundström
