Förarkompetens- Avslutade projekt
Avslutade projekt
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap har på uppdrag av Vägverket studerat körkortstagarnas resultat på kunskapsprovet och körprovet. De flesta studier som utförts har riktats mot att beskriva kunskapsprovet i olika avseenden. Bland annat har studier inriktats på att undersöka vilka statistiska indikatorer som ska användas för att utvärdera provet, hur uppgifterna kan samlas i en uppgiftsbank samt hur kravgränssättningen ska ske. Provtagarnas resultat på kunskapsprovet har analyserats dels med klassisk testteori och dels modern testteori. Analyserna har utförts vid ett flertal tillfällen, vilket har medfört att resultaten på kunskapsprovet har kunnat jämföras över tid. I ett antal studier har också körprovet studerats. Dessa studier har främst inriktats på att beskriva provtagarnas resultat på körprovet samt på att undersöka relationen mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet. Studier har även genomförts med avseende på utbildningsbakgrundens (privatist/trafikskoleelev) betydelse för provresultatet samt könsskillnader i resultat på körkortsprovet. Dessutom har en litteraturstudie om förarutbildningssystemen i Europa genomförts, där kursplan, förarutbildning och förarprov i sju europeiska länder jämfördes. Nedan presenteras några av de projekt som avslutats relativt nyligen.
Likvärdigheten i körprovet
Tillsammans med Vägverket har BVM under 2009 genomfört en studie om körprovens likvärdighet. Syftet med studien var att undersöka samstämmigheten i bedömningar av körprov när två förarprövare bedömde samma provtagare vid samma provtillfälle. Resultaten indikerade att samstämmigheten mellan förarprövarna var mycket hög då förarprövarna gjorde samma bedömning av provet (godkänd/underkänd) i 93 procent av fallen. Resultaten indikerade också att i de fall förarprövarnas bedömningar skilde sig åt verkade inte detta bero på systematiska skillnader i förklaringsvariabler relaterade till provtagarna eller förarprövarna (Alger, Henriksson & Sundström, 2009).
Självskattning av förarkompetens
Inom ramen för ett avhandlingsprojekt har ett arbete genomförts med att utveckla och utvärdera ett självskattningsinstrument för att mäta upplevd förarkompetens. Titeln på doktorsavhandligen är Developing and validating self-report instruments. Assessing perceived driver competence (Sundström, 2009a). De två första artiklarna i avhandlingen fokuserar på hur man utvecklar ett självskattningsinstrument för att mäta bilförares upplevda förarkompetens och hur detta instrument kan användas för att bedöma hur realistisk syn körkortstagarna har på sin egen förmåga, genom att jämföra den upplevda förarkompetensen med observerad förarkompetens, i termer av prestation på körprovet. De fyra resterande artiklarna fokuserar på hur man validerar resultaten från självskattningsintrumentet med hjälp av olika metoder. Resultaten från dessa studier ger stöd för att instrumentet har god validitet och mäter två dimensioner av upplevd förarkompetens - teoretisk och praktisk. I dagsläget har instrumentet för upplevd förarkompetens enbart testats i en försöksverksamhet och därmed inte används i skarpt läge. En viktig validitetsaspekt som är viktig att ta hänsyn till om instrumentet ska inkluderas i förarprövningen är användarkompetensen hos de som administrerar och tolkar instrumentet.
Implementering av kursplan B
År 2006 infördes en ny kursplan för förarutbildning i Sverige. Detta projekt inriktades på att undersöka implementeringen av den nya kursplanen. Studier har genomförts för att finna modeller för att beskriva målen i kursplanen (Stenlund, 2006a, 2006b) och för att analysera innehållet i kursplanerna (Stenlund, Henriksson, & Sundström, 2006). En jämförelse av innehållet i den gamla och nya kursplanen visade att den nya kursplanen har utvecklats enligt intentionen. Stenlund (2007) undersökte överensstämmelsen mellan den gamla respektive nya kursplanens mål och innehållet i det gamla respektive nya kunskapsprovet. Resultatet visade att den gamla kursplanen och det gamla kunskapsprovet hade en högre grad av samstämmighet än den nya kursplanen och det nya kunskapsprovet.
I samband med att den nya kursplanen trädde i kraft 2006 bedrev Vägverket en försöksverksamhet – projekt Utvecklat Förarprov – där en ny förarprovsmodell testades på tre orter i landet. Utvärderingen av implementeringen av kursplan B har beskrivits i tre rapporter. Den första rapporten omfattar utvärderingen av den nya provmodellen samt ett nytt kunskapsprov och ett nytt körprov som testades under försöksverksamheten (Wiberg, 2007). Resultaten visade att provtagarna förbättrade sina resultat på både kunskapsprovet och körprovet jämfört med tiden innan. Den andra rapporten omfattar utvärderingen av ett försök med en ny modell för komplettering vid körprovet, där provtagare med en isolerad underkänd brist ges möjlighet att åtgärda bristen vid en certifierad trafikskola eller hos Vägverket (Stenlund, Henriksson, Wahl, & Holmberg, 2007). Den tredje delen i projektet innefattade utvärderingen av ett instrument för upplevd förarkompetens som användes i samband med projekt Utvecklat Förarprov. Syftet med instrumentet var att mäta de mål om självvärdering som finns i kursplan B, eftersom de befintliga proven inte täcker dessa mål. En utprövning visade att instrumentet hade goda psykometriska egenskaper (Sundström, 2006b). Dessutom gav resultaten från utvärderingen stöd för instrumentets begreppsvaliditet samt att de psykometriska egenskaperna förblev goda (Sundström, 2007).
